Haltr

Fornnordisk Ordbok - haltr

Betydelsen av det fornnordiska ordet "haltr"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

haltr
or halltr, adj. [A. S. healt; Engl. halt; O. H. G. halz; Dan.-Swed. halt; cp. Lat. claudus; prob. akin to hallr]:—halt, lame, limping, Hm. 70, 89, FmS. vi. 322, Nj. 209, Landn. 100, Ísl. ii. 219, Edda 28; haltir ganga, Matth. xi. 5, xv. 31, xxi. 14, Luke vii. 22, xiv. 13, Acts iii. 2, viii. 7: haltr at máli, halting in speech, stammering, Barl. 15, (whence mál-haltr): as a nickname, Eyjólfr Halti, Lv.; Hrómundr H., Vd., FS. 39, 48: metaph., h. í trúnni, halting, unsound in faith, Karl. 279; hand-haltr, q. v.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚼᛅᛚᛏᚱ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Förkortningar som används:

adj.
adjective.
A. S.
Anglo-Saxon.
cp.
compare.
Dan.
Danish.
Engl.
English.
gl.
glossary.
l.
line.
Lat.
Latin.
m.
masculine.
metaph.
metaphorical, metaphorically.
n.
neuter.
O. H. G.
Old High German.
prob.
probably.
q. v.
quod vide.
S.
Saga.
Swed.
Swedish.
v.
vide.

Verk & författare citerade:

Barl.
Barlaams Saga. (F. III.)
Edda
Edda. (C. I.)
Fms.
Fornmanna Sögur. (E. I.)
Fs.
Forn-sögur. (D. II.)
Hm.
Hává-mál. (A. I.)
Karl.
Karla-magnús Saga. (G. I.)
Landn.
Landnáma. (D. I.)
Lv.
Ljósvetninga Saga. (D. II.)
Nj.
Njála. (D. II.)
Vd.
Vatnsdæla Saga. (D. II.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back