Meiðing
Fornnordisk Ordbok - meiðing
Betydelsen av det fornnordiska ordet "meiðing"
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
- meiðing
- f. bodily hurt, maiming, damaging, esp. in pl. of serious bodily hurts, dangerous wounds, BS. i. 531, Nj. 21, FS. 34; í manndrápum ok meiðingum, Fb. ii. 64, MS. 625. 64; at hann hélt lífi meiðinga-laust, unmaimed, unhurt, Sturl. iii. 132; þeim hélt við meiðingar, Nj. 21; meiðing fjár, K. Þ. K. 176.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᛘᛁᛁᚦᛁᚾᚴ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Förkortningar som används:
- esp.
- especially.
- f.
- feminine.
- l.
- line.
- pl.
- plural.
- S.
- Saga.
Verk & författare citerade:
- Bs.
- Biskupa Sögur. (D. III.)
- Fb.
- Flateyjar-bók (E. I.)
- Fs.
- Forn-sögur. (D. II.)
- K. Þ. K.
- Kristinn-réttr Þorláks ok Ketils = Kristinna-laga-þáttr. (B. I.)
- Nj.
- Njála. (D. II.)
- Sturl.
- Sturlunga Saga. (D. I.)