Fjón
Fornnordisk Ordbok - fjón
Betydelsen av det fornnordiska ordet "fjón"
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
- fjón
- f. [fjá], hatred; an obsolete word, occurs in old prose in the phrase, reka e-n fjónum, to persecute, Ver. 29, Rb. 388; or else in poetry, leggja fjón á e-n, to hate one, Hallfred: in pl., konungs f., the king’s wrath, Ad. 11; vekja f., to stir up quarrels, Sl. 76, vide Lex. Poët.; guð-fjón, an abomination, that which drives the gods away, Fbr. (in a verse): mod. poets use a verb fjóna, að, to hate (Bjarn. 67, 122), probably misled by the corrupt passage in Sl. 27.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚠᛁᚢᚾ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Förkortningar som används:
- f.
- feminine.
- l.
- line.
- mod.
- modern.
- n.
- neuter.
- pl.
- plural.
Verk & författare citerade:
- Ad.
- Arinbjarnar-drápa. (A. III.)
- Bjarn.
- Bjarnar Saga. (D. II.)
- Fbr.
- Fóstbræðra Saga. (D. II.)
- Lex. Poët.
- Lexicon Poëticum by Sveinbjörn Egilsson, 1860.
- Rb.
- Rímbegla. (H. III.)
- Sl.
- Sólarljóð. (A. III.)
- Ver.
- Veraldar Saga. (E. II.)