Öng-værr

Betydelsen av det fornnordiska ordet "öng-værr" (eller ǫng-værr)

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

öng-værr (ǫng-værr)

adj. in anguish, distressed; ö. ok auðkumul, Bs. i. 323.

Ortografi: Cleasby & Vigfussons bok använde bokstaven ö för att representera den ursprungliga fornnordiska vokalen ǫ. Därför kan öng-værr vara mer korrekt skrivet som ǫng-værr.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚢᚾᚴ-ᚢᛅᚱᚱ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar