Söng-mær

Betydelsen av det fornnordiska ordet "söng-mær" (eller sǫng-mær)

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

söng-mær (sǫng-mær)

f. a ‘singing maid,’ a kind of bell; klukkur, söngmeyjar tvær, D. I. i. 476; Postula-klokkur ok enn söngmeyjar fimm, D. I.I.)">Bs. i. 858.

Ortografi: Cleasby & Vigfussons bok använde bokstaven ö för att representera den ursprungliga fornnordiska vokalen ǫ. Därför kan söng-mær vara mer korrekt skrivet som sǫng-mær.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᛋᚢᚾᚴ-ᛘᛅᚱ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar