Strangr

Fornnordisk Ordbok - strangr

Betydelsen av det fornnordiska ordet "strangr"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

Fornnordiskt ord strangr kan betyda:strangr

strangr
adj., ströng, strangt, [a common Teut. word]:—strong: of a stream, ströng á, a strong, rapid river, Ísl. ii. 352, Fms. viii. 49; strangt straumfall, Stj. 489; allra á (gen. pl.) strangast, Stj. 73; strangr, opp. to hægr, Hom. (St.); ströngust orrosta, the strongest, hottest fight, Eg. 33; bardagi langr ok s., Stj. 544: of pain, strangan augna-verk, Bs. i. 317; ströng sótt, Pr. 411.
strangr
2. hard, rigid, severe, [Germ. streng]; strangr ok stríðr, Stj. 155, Bs. ii. 58; strangt atkvæði, Hom. (St.); at þeir sé strangari í at göra yðvarn vilja, Ld. 178; ströng var stórhuguð, Am. 72; ú-strangr, gentle, meek, Fb. i. 340.
strangr
II. a nickname, strangi, Landn.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᛋᛏᚱᛅᚾᚴᚱ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Förkortningar som används:

adj.
adjective.
gen.
genitive.
l.
line.
m.
masculine.
n.
neuter.
opp.
opposed.
pl.
plural.
Teut.
Teutonic.
Germ.
German.

Verk & författare citerade:

Bs.
Biskupa Sögur. (D. III.)
Eg.
Egils Saga. (D. II.)
Fms.
Fornmanna Sögur. (E. I.)
Hom.
Homiliu-bók. (F. II.)
Stj.
Stjórn. (F. I.)
Am.
Atla-mál. (A. II.)
Fb.
Flateyjar-bók (E. I.)
Ld.
Laxdæla Saga. (D. II.)
Landn.
Landnáma. (D. I.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back