Geysa

Fornnordisk Ordbok - geysa

Betydelsen av det fornnordiska ordet "geysa"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

geysa
t, [from gjósa, q. v., and different to geisa]:—to rush furiously, gush, = Lat. grassari, of fire, the sea, etc.; hann lætr g. eld ok járn, Fms. xi. 42:—usually dep., geysask vötn at þeim með forsfalli, Ó. H. 164; þá geysisk hafit á löndin, Edda 41; geystisk at því allr lands-múgr, Ó. H. 34; múgrinn flotans geystisk inn á stórskipin, Fms. viii. 227: part. geystr, gushing, rushing forth, Nj. 247, Fms. vii. 326, Fb. i. 253: metaph. enraged, Fms. vii. 230, viii. 202, Hkr. ii. 356: big, enormous, Fms. vii. 99:—neut. geyst, as adv. furiously, violently, i. 165, Finnb. 352.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚴᛁᚢᛋᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Förkortningar som används:

adv.
adverb.
dep.
deponent.
etc.
et cetera.
Lat.
Latin.
metaph.
metaphorical, metaphorically.
neut.
neuter.
part.
participle.
q. v.
quod vide.
v.
vide.

Verk & författare citerade:

Edda
Edda. (C. I.)
Fb.
Flateyjar-bók (E. I.)
Finnb.
Finnboga Saga. (D. V.)
Fms.
Fornmanna Sögur. (E. I.)
Hkr.
Heimskringla. (E. I.)
Nj.
Njála. (D. II.)
Ó. H.
Ólafs Saga Helga. (E. I.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back