Hnúfa
Fornnordisk Ordbok - hnúfa
Betydelsen av det fornnordiska ordet "hnúfa"
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
- hnúfa
- a defect. strong verb, to chop off; áðr ek hnauf (MS. wrongly hnof) höfuð af Hniflungum, Gh. 12; a απ. λεγ. In old writers and in mod. usage this verb is obsolete, but it still survives in provincial Norse, where it belongs to the 3rd class of strong verbs, nuva, nauv, see Ivar Aasen’s Grammar (1864), p. 203, l. 2; cp. also the following word.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚼᚾᚢᚠᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Liknande poster:
Förkortningar som används:
- απ. λεγ.
- απαξ. λεγόμενον.
- cp.
- compare.
- defect.
- defective.
- l.
- line.
- mod.
- modern.
- S.
- Saga.
Verk & författare citerade:
- Gh.
- Guðrúnar-hefna. (A. II.)
- Ivar Aasen
- Ivar Aasen’s Dictionary, 1850.