Hyrr
Fornnordisk Ordbok - hyrr
Betydelsen av det fornnordiska ordet "hyrr"
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
- hyrr
- m., gen. hyrjar, [cp. Ulf. hauri = embers, John xviii. 18, Rom. xii. 20]:—embers of fire, but only in poetry, Vþm. 31, Hdl. 45, Ýt. 20, Haustl. 14, Vellekla, passim, as also in a great many compds denoting weapons (= the fire of the battle or of Odin), or gold (= the fire of the sea), see Lex. Poët. pp. 431–433. Hyrr-okin, the name of a giantess, from hyrr, and rokinn from rjúka, Edda.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚼᚢᚱᚱ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Förkortningar som används:
- cp.
- compare.
- f.
- feminine.
- gen.
- genitive.
- l.
- line.
- m.
- masculine.
- n.
- neuter.
- Ulf.
- Ulfilas.
Verk & författare citerade:
- Edda
- Edda. (C. I.)
- Haustl.
- Haustlöng. (A. I.)
- Hdl.
- Hyndlu-ljóð. (A. II.)
- Lex. Poët.
- Lexicon Poëticum by Sveinbjörn Egilsson, 1860.
- Vþm.
- Vafþrúðnis-mál. (A. I.)