Kné

Fornnordisk Ordbok - kné

Betydelsen av det fornnordiska ordet "kné"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

Fornnordiskt ord kné kan betyda:kné

kné
n., gen. pl. knjá, dat. knjám, and older knióm; [Goth. kniu; A. S. cneow; O. H. G. chniu: Germ. knie; Dan. knæ; Lat. genu; Gr. γόνυ]:—the knee; hrynja í kné, Þkv. 30; á knjánum, FmS. i. 182; á bæði kné, Nj. 70; setja á kné e-m, FmS. i. 16; andaðisk Kjartan í knjám Bolla, ii. 257; á kné kalinn, Hm. 3; þat er fall, ef maðr styðr niðr kné eðr hendi, Grág.
kné
2. phrases, ganga, koma (fara, hvarfa) fyrir kné e-m, to go, come, before another’s knees, approach as a suppliant, Nj. 212, 229, Fbr. (in a verse), FmS. viii. 299; leiða e-n fyrir kné e-m, id., SkS. 650; láta kné fylgja kvíði, let the knee follow the belly, plant the knee on the belly, in wrestling, Grett. 28 new Ed.; koma e-m á kné, to bring one to his knees, overcome; öllum kemr hann (the death) á kné, Al. 132; henni (Elli = the Age) hefir engi á kné komit, Edda ii. 286, Karl. 421; tala um þvert kné sér, to ‘talk across one’s knees,’ to gossip, chatter, Sturl. iii. 150; rísa á kné, to arise,m. 51; sitja fyrir kné, knjóm e-m, to sit at one’s knees, feet, Og. 8 (of a midwife); en þjónustu-kona hennar sat fyrir knjóm henni, ok skyldi taka við barninu, FmS. viii. 7; falla á kné, to fall on one’s knees, Edda 33; þá steig hann af baki, féll á kné ok baðsk fyrir, 92; leggjask á kné, id., 95.
kné
3. knee-timber, in boat-building; engi var saumr í, en viðjar fyrir kné, FmS. vii. 216; ok eigi var meiri sjór á en í mitt knjám, BS. i. 390; ertog fyrir kné hvert, krapta hvern ok kollu hverja, n. G. l. ii. 283.
kné
COMPDS: knésbót, knjádúkr, knjáliðr.
kné
II. [A. S. cneow; but cp. also Ulf. knods = γένος, Phil. iii. 5; O. H. G. knot; Hel. cnostes]:—a degree in relationship or lineage, spec, a degree of cognate relationship, a Norse law term, (höfuðbaðm is the agnate); at sjaunda kné ok sjaunda lið, in the seventh cognate and agnate degree, n. G. l. i. 15; at fimta kné ok fimta lið, id.; at fimta kné ok fimta manni, to the fifth degree of relalionship by the female and the fifth by the male side, 350; til níunda knés, 49, 50; af kné hverju, at sétta kné, 148; nú skal engi maðr fá frændkonu sína skyldri en at fimta kné, ok at fimta manni frændleif, 350; kvenn-kné (q. v.), cognate lineage.
kné
B. COMPDS: knébeðr, knébeygjask, knébjörg, knéfall, knéfalla, knékast, knékrjúpa, knéliðr, knérunnr, knésetja, knésetningr, knésig, knéskél, knéskot, knésól.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚴᚾᛁ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Förkortningar som används:

A. S.
Anglo-Saxon.
Dan.
Danish.
dat.
dative.
gen.
genitive.
Germ.
German.
Goth.
Gothic.
Gr.
Greek.
l.
line.
Lat.
Latin.
m.
masculine.
n.
neuter.
O. H. G.
Old High German.
pl.
plural.
S.
Saga.
v.
vide.
id.
idem, referring to the passage quoted or to the translation
L.
Linnæus.
cp.
compare.
f.
feminine.
Hel.
Heliand.
q. v.
quod vide.
Ulf.
Ulfilas.

Verk & författare citerade:

Fms.
Fornmanna Sögur. (E. I.)
Grág.
Grágás. (B. I.)
Hm.
Hává-mál. (A. I.)
Nj.
Njála. (D. II.)
Þkv.
Þryms-kviða. (A. I.)
Al.
Alexanders Saga. (G. I.)
Edda
Edda. (C. I.)
Fbr.
Fóstbræðra Saga. (D. II.)
Grett.
Grettis Saga. (D. II.)
Hým.
Hýmis-kviða. (A. I.)
Karl.
Karla-magnús Saga. (G. I.)
Og.
Oddrúnar-grátr. (A. II.)
Sks.
Konungs Skugg-sjá. (H. II.)
Sturl.
Sturlunga Saga. (D. I.)
Bs.
Biskupa Sögur. (D. III.)
N. G. L.
Norges Gamle Love. (B. II.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back