Öngva
Fornnordisk Ordbok - öngva
Betydelsen av det fornnordiska ordet "öngva" (eller ǫngva)
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
Fornnordiskt ord öngva kan betyda:öngva
- öngva (ǫngva)
- and öngja or engja, d, to straiten, oppress; öngða í allskyns þrautum, Stj. 51; öngðr með úfriði, Str. 14; hón œngvir honum ok hann angrar, 25; takit þessa konu ok látið öngva henni, 34; öngdi þetta ok þröngdi svá mjök orku-efni hennar, Barl. 65; þeir munu svá öngva þér, Flóv. 43.
- öngva (ǫngva)
- 2. it remains in the phrase, engja sig, engjast, or engja sig sundr og saman, to writhe, like a worm; lagði fyrir brjóst honum svá hart, at hann öngvaði (sic) saman, Fas. iii. 253.
Ortografi: Cleasby & Vigfussons bok använde bokstaven ö för att representera den ursprungliga fornnordiska vokalen ǫ. Därför kan öngva vara mer korrekt skrivet som ǫngva.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚢᚾᚴᚢᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Förkortningar som används:
- l.
- line.
- v.
- vide.
Verk & författare citerade:
- Barl.
- Barlaams Saga. (F. III.)
- Flóv.
- Flóvents Saga. (G. II.)
- Stj.
- Stjórn. (F. I.)
- Str.
- Strengleikar. (G. II.)
- Fas.
- Fornaldar Sögur. (C. II.)