Seina
Fornnordisk Ordbok - seina
Betydelsen av det fornnordiska ordet "seina"
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
Fornnordiskt ord seina kan betyda:seina
- seina
- að, [Ulf. sainjan = βραδύνειν; Germ. sehnen, but only in a metaph. sense]:—to delay, slacken; skynda skal hverr sem einn at snúask til Guðs meðan hann má, at eigi seini hann, lest he be too late, Hom. 13: seina e-u, to delay; verðr mein ef því seinum, Leiðarv. 39: s. at hróðri, to lag with his verses, Orkn. (in a verse).
- seina
- 2. esp. in the part. seinat, too late, mun nú eigi um seinat at flýja, Fms. viii. 162; of seinat hefir þú at segja, thou hast delayed too long. Fas. i. 196; ok er þó of seinat, Ld. 144, Fms. ii. 195; svá at eigi verði seinat, lest it be too late, xi. 114; seinat er nú, systir, at samna Niflungum, Akv. 17.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᛋᛁᛁᚾᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Förkortningar som används:
- f.
- feminine.
- Germ.
- German.
- m.
- masculine.
- metaph.
- metaphorical, metaphorically.
- n.
- neuter.
- Ulf.
- Ulfilas.
- v.
- vide.
- esp.
- especially.
- part.
- participle.
Verk & författare citerade:
- Hom.
- Homiliu-bók. (F. II.)
- Orkn.
- Orkneyinga Saga. (E. II.)
- Akv.
- Atla-kviða. (A. II.)
- Fas.
- Fornaldar Sögur. (C. II.)
- Fms.
- Fornmanna Sögur. (E. I.)
- Ld.
- Laxdæla Saga. (D. II.)