STÖNG

Fornnordisk ordboksanteckning

STÖNG

Fornnordisk ordboksanteckning

Definitioner

1 STÖNG

f., gen. stangar, dat. stöngu, Haustl., but else stöng; plur. stangir and stengr: [A. S. steng; North. E. stang; Germ. stange; Dan. stang, pl. stænger]:—a pole; taka mikla stöng ok binda við hvíta blæju, Fms. ix. 358; berja e-n stöngum, to beat with staves, Blas. 51, MS. 655 xiii. B. 3: of a standard pole (merkis-stöng), taka merkit af stönginni, Nj. 274: the phrase, ganga undir stöng, to go under a pole, in order to be counted up (see skora), Fms. viii. 320: the phrase, bera fé til stangar, of cattle as booty, to bring to the pole, that it may be counted and valued (cp. Lat. ‘sub hasta’), Barl. 188; allt þat er þeir fengi í herförum þá skyldi til stanga bera, Fms. xi. 76; var féit til stanga borit ok skipti Hákon jarl fénu með sér ok svá vápnum þeirra, 147; með svá miklu kapp, at stóð í stönginni, that the tally was full (?), 424 (probably a metaphor from scoring).

2 STÖNG

COMPDS: Stangar-bolli, -foli, a, m. names of ships, Bs. stangar-fylja, u, f., -högg, n. a nickname, Þorst. St. 48, 49.

Runskrift

ᛋᛏᚢᚾᚴ

Möjlig runskrift i yngre futhark

Använda förkortningar

Vanliga förkortningar

A. S.
Anglo-Saxon.
cp
compare.
cp.
compare.
Dan
Danish.
Dan.
Danish.
dat.
dative.
f.
feminine.
gen.
genitive.
Germ
German.
Germ.
German.
l.
Linnæus.
Lat
Latin.
Lat.
Latin.
m.
masculine.
n.
neuter.
North. E.
Northern English.
p.
page.
pl.
plural.
plur.
plural.
prob
probable, probably.
S.
South, Southern.

Verk & Författare

Barl.
Barlaams Saga. (F. III.)
Blas.
Blasius Saga. (F. III.)
Bs.
Biskupa Sögur. (D. III.)
Fms.
Fornmanna Sögur. (E. I.)
Haustl.
Haustlöng. (A. I.)
Nj.
Njála. (D. II.)

Om

Fornnordisk Ordbok-projektet syftar till att tillhandahålla en omfattande och sökbar ordbok baserad på det legendariska verket av Cleasby-Vigfusson.

Inkluderar förkortningar, verk och författare, samt autentiska runinskrifter.

Support

Snabblänkar

Upphovsrätt © 2025 Fornnordisk Ordbok
"Fornjóts synir eru á landi komnir"