Syll
Fornnordisk Ordbok - syll
Betydelsen av det fornnordiska ordet "syll"
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
- syll
- f., qs. svill, gen. syllar, pl. syllr; mod. sylla, u, f.; [A. S. syll; Engl. sill; O. H. G. and Germ. schwelle]:—a sill, door-sill; reisa upp góða stólpa ok þar yfir leggja stórar syllr, SkS. 91 new Ed.; stafir fjórir stóðu upp ok syllr upp í milli, FmS. viii. 429 (so also Cod. Eirsp. 192, Ed. 1871); fjóra ása, átta stafi, tvau þvertré, ok tvær syllr, Dipl. iii. 8; hann fékk komizt út undir syll kirkjunnar, Slurl. iii. 102 C (kyrkju-sylluna Ed.); syllr ok stöðr, Ld. 316, cp. v. l.; sönghús-syllur, FmS. ix. 26: syllar-efni, Pm. 11. syllu-stokkr, m. a sill-post, Hom. 94, 96.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᛋᚢᛚᛚ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Förkortningar som används:
- A. S.
- Anglo-Saxon.
- Cod.
- Codex.
- cp.
- compare.
- Engl.
- English.
- f.
- feminine.
- gen.
- genitive.
- Germ.
- German.
- gl.
- glossary.
- l.
- line.
- m.
- masculine.
- mod.
- modern.
- n.
- neuter.
- O. H. G.
- Old High German.
- pl.
- plural.
- qs.
- quasi.
- S.
- Saga.
- v.
- vide.
- v. l.
- varia lectio.
Verk & författare citerade:
- Dipl.
- Diplomatarium. (J. I.)
- Fms.
- Fornmanna Sögur. (E. I.)
- Hom.
- Homiliu-bók. (F. II.)
- Ld.
- Laxdæla Saga. (D. II.)
- Pm.
- Pétrs-máldagi. (J. I.)
- Sks.
- Konungs Skugg-sjá. (H. II.)