Váfa

Fornnordisk Ordbok - váfa

Betydelsen av det fornnordiska ordet "váfa"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

váfa
váfi, váfði; ófir = váfir, Pd. 3; (later vófa, mod. vofa):—to swing, vibrate to and fro; belgr váfir, Hm. 135; ef ek sé á tré uppi váfa virgil-ná, 158; ván mín váfir, my hope wavers, Fms. vii. 115 (in a verse); sá váfði milli himins ok jarðar, Post.: still used in the phrase, e-t vofir yfir, is imminent, of danger; cp. þó man ek yðr þat er yfir ófir, þegjum nú, segja, then I will tell thee what is impending, though now I am silent, Pd. 3.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚢᛅᚠᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Liknande poster:

Förkortningar som används:

cp.
compare.
m.
masculine.
mod.
modern.

Verk & författare citerade:

Fms.
Fornmanna Sögur. (E. I.)
Hm.
Hává-mál. (A. I.)
Pd.
Placidus-drápa. (A. III.)
Post.
Postula Sögur. (F. III.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back