Vil

Fornnordisk Ordbok - vil

Betydelsen av det fornnordiska ordet "vil"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

vil
n. pl., root vili, dat. viljum, the bowels; þau vil er fúnat hafa af sællífis krásum, 677. 9; ok er hann sundraði griðunginn knýtti hann tvá knúta á viljunum, Róm. 187 (a loose version of ‘pallida taetris viscera tincta notis,’ Lucan. Phars. i. 619, which, may be, the translator misread as ‘cincta nodis’); takið ór mér svangann ok langan, … takið ór mér svilin og vilin, Ísl. Þjóðs. i. (in a ditty).

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚢᛁᛚ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Liknande poster:

Förkortningar som används:

dat.
dative.
l.
line.
m.
masculine.
n.
neuter.
pl.
plural.

Verk & författare citerade:

Ísl. Þjóðs.
Íslenzkar Þjóðsögur.
Róm.
Rómverja Saga. (E. II.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back