Binda

Fornnordisk Ordbok - binda

Betydelsen av det fornnordiska ordet "binda"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

Fornnordiskt ord binda kan betyda:binda

binda
batt, 2nd pers. bazt, pl. bundu, bundit; pres. bind; 3rd pers. reflex. bizt; imperat. bind, bind þú; 2nd pers. bittú, bitt þú, Fm. 40; battú, Bret. 32; bitzt, Post. 154: [Goth., A. S., Hel. bindan; Engl. bind; Germ. binden; Swed. binda, 2nd pers. bandt; in Icel. by assimilation batt; bant, however, Hb. 20, 32 (1865)]:—to bind:
binda
I. prop. to bind in fetters, (cp. bönd, vincula; bandingi, prisoner), Hom. 119, FmS. xi. 146, Gþl. 179:
binda
1. to tie, fasten, tie up, b. hest, Nj. 83; naut, Ld. 98, BS. i. 171; b. hund, Grág. ii. 119; b. við e-t, to fasten to; b. stein við háls e-m, 655 xxviii; b. blæju við stöng, FmS. ix. 358; b. skó, þvengi, to tie the shoes, Nj. 143, Þorst. St. 53, Orkn. 430: to bind in parcels, to pack up, b. varning, FmS. iii. 91, ix. 241 (a pun); b. hey, to truss hay for carting, Nj. 74; klyf, Grett. 123; b. at, til, to bind round a sack, parcel, FmS. i. 10; to bind a book, (band, bindi, volume, are mod. phrases), Dipl. i. 5, 9, ii. 13.
binda
β. medic. to bind wounds, to bind up, b. sár, Eg. 33, BS. i. 639, FmS. i. 46 (cp. Germ. verbinden); b. um, of fomentation, Str. 4. 72: metaph. phrase, eiga um sárt at b., to have a sore wound to bind up, one feeling sore; hefir margr hlotið um sárt at b. fyrir mér, i. e. I have inflicted deep wounds on many, Nj. 54: the proverb, bezt er um heilt at b., or eiga um heilt at b., to bind a sound limb, i. e. to be safe and sound; þykir mér bezt um heilt at b., I think to keep my limbs unhurt, to run no risk, FmS. vii. 263.
binda
2. with a notion of impediment; b. skjöld sinn, to entangle the shield: metaph., bundin (closed, shut) skjaldborg, SkS. 385.
binda
II. metaph. to bind, make obligatory; leysa ok b., of the pope, FmS. x. 11: to make, contract a league, friendship, affinity, wedding, fellowship, oath, or the like; b. ráð, to resolve, Ld. 4, Eg. 30; samfélag, lag, vináttu, eið, tengdir, hjúskap, FmS. i. 53, iv. 15, 20, 108, 210, ix. 52, Stj. 633, K. Á. 110: absol. with a following infin., binda (fix) þeir Þórir at hittast í ákveðnum stað, Ísl. ii. 147.
binda
III. reflex, to bind, engage oneself, enter a league; leikmenn höfðu saman bundizt at setjast á kirkjueignir, BS. i. 733; bindask (b. sik) í e-u, to engage in a thing; þótt hann væri bundinn í slíkum hlutum, 655; at b. sik í veraldligu starfi, id.; hann bazt í því, at sýslumenn yðrir skyldu eigi koma á mörkina, Eg. 71; em ek þó eigi þessa búinn, nema fleiri bindist, unless more people bind themselves, enter the league, Fær. 25, Valla l. 216; bindast í banns atkvæði, H. E. i. 465; binda sik undir e-t, with a following infin. to bind oneself to do, Vm. 25; b. sik við e-t, id., n. G. l. i. 89; bindask e-m á hendi, to bind oneself to serve another, esp. of the service of great personages; b. á hendi konungum, FmS. xi. 203, x. 215, BS. i. 681, Orkn. 422; bindast fyrir e-u, to place oneself at the head of an undertaking, to head, Hkr. iii. 40; Öngull vildi b. fyrir um atför við Gretti, Grett. 147 A.
binda
2. with gen., bindask e-s, to refrain from a thing; eigi bazt harm ferligra orða, i. e. he did not refrain from bad language, 655. 12; b. tára (only negative), to refrain from bursting into tears, FmS. ii. 32; hlátrs, SkS. 118; b. við e-t, id., El. 21; b. af e-u, Stj. 56.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᛒᛁᚾᛏᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Förkortningar som används:

A. S.
Anglo-Saxon.
Engl.
English.
Germ.
German.
gl.
glossary.
Goth.
Gothic.
Hel.
Heliand.
Icel.
Iceland, Icelander, Icelanders, Icelandic.
imperat.
imperative.
l.
line.
m.
masculine.
pers.
person.
pl.
plural.
pres.
present.
reflex.
retlexive.
S.
Saga.
Swed.
Swedish.
cp.
compare.
prop.
proper, properly.
mod.
modern.
n.
neuter.
i. e.
id est.
medic.
medicine, medically.
metaph.
metaphorical, metaphorically.
absol.
absolute, absolutely.
infin.
infinitive.
v.
vide.
esp.
especially.
id.
idem, referring to the passage quoted or to the translation
L.
Linnæus.
gen.
genitive.

Verk & författare citerade:

Bret.
Breta Sögur. (G. I.)
Fm.
Fafnis-mál. (A. II.)
Hb.
Hauks-bók. (H. IV.)
Post.
Postula Sögur. (F. III.)
Fms.
Fornmanna Sögur. (E. I.)
Gþl.
Gulaþings-lög. (B. II.)
Hom.
Homiliu-bók. (F. II.)
Bs.
Biskupa Sögur. (D. III.)
Dipl.
Diplomatarium. (J. I.)
Grág.
Grágás. (B. I.)
Grett.
Grettis Saga. (D. II.)
Ld.
Laxdæla Saga. (D. II.)
Nj.
Njála. (D. II.)
Orkn.
Orkneyinga Saga. (E. II.)
Eg.
Egils Saga. (D. II.)
Str.
Strengleikar. (G. II.)
Sks.
Konungs Skugg-sjá. (H. II.)
K. Á.
Kristinn-réttr Árna biskups. (B. III.)
Stj.
Stjórn. (F. I.)
Fær.
Færeyinga Saga. (E. II.)
H. E.
Historia Ecclesiastica Islandiae. (J. I.)
Hkr.
Heimskringla. (E. I.)
N. G. L.
Norges Gamle Love. (B. II.)
Valla L.
Valla Ljóts Saga. (D. II.)
Vm.
Vilkins-máldagi. (J. I.)
El.
Elis Saga. (G. II.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back