Söngvinn

Betydelsen av det fornnordiska ordet "söngvinn" (eller sǫngvinn)

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

söngvinn (sǫngvinn)

adj., hann var s. ok mikill bænahalds-maðr, Ann. 1341; hann var ú-söngvinn ok trúlauss, Grett. 111.

Ortografi: Cleasby & Vigfussons bok använde bokstaven ö för att representera den ursprungliga fornnordiska vokalen ǫ. Därför kan söngvinn vara mer korrekt skrivet som sǫngvinn.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᛋᚢᚾᚴᚢᛁᚾᚾ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar