Ör-óf

Betydelsen av det fornnordiska ordet "ör-óf" (eller ǫr-óf)

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

ör-óf (ǫr-óf)

= örhóf, immensity; örófi vetra áðr væri jörð of sköpuð, Vþm.; öróf manna ok vápna, Mork. 139; ræna örófi fjár, Jomsv. S. ch. 33; öróf fjár, FaS. ii. 538, MS. 656 B.

Ortografi: Cleasby & Vigfussons bok använde bokstaven ö för att representera den ursprungliga fornnordiska vokalen ǫ. Därför kan ör-óf vara mer korrekt skrivet som ǫr-óf.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚢᚱ-ᚢᚠ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar