Örla

Betydelsen av det fornnordiska ordet "örla" (eller ǫrla)

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

örla (ǫrla)

að, qs. örðla; in the mod. phrase, það örlar á e-u, a thing rises or shews itself, esp. in a bad sense, of enmity, envy, or the like.

Ortografi: Cleasby & Vigfussons bok använde bokstaven ö för att representera den ursprungliga fornnordiska vokalen ǫ. Därför kan örla vara mer korrekt skrivet som ǫrla.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚢᚱᛚᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar