Ösla
Fornnordisk Ordbok - ösla
Betydelsen av det fornnordiska ordet "ösla" (eller ǫsla)
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
- ösla (ǫsla)
- að, [akin to vaða-óð, qs. vaðsla or from usli = fire (?)], to wade, splash in water; hón öslar aptr til meginlands, Fas. ii. 182: very freq. in mod. usage, e. g. of children dabbling in water: in poets also of ships, skeiðir úðr undan bar ösluðu súða ljónin, Sig. Breiðf.
Ortografi: Cleasby & Vigfussons bok använde bokstaven ö för att representera den ursprungliga fornnordiska vokalen ǫ. Därför kan ösla vara mer korrekt skrivet som ǫsla.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚢᛋᛚᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Förkortningar som används:
- e. g.
- exempli gratia.
- f.
- feminine.
- freq.
- frequent, frequently.
- mod.
- modern.
- qs.
- quasi.
Verk & författare citerade:
- Fas.
- Fornaldar Sögur. (C. II.)
- Sig. Breiðf.
- Sigurðr Breiðfjörð.