Utforska efter bokstav
Språk
Fornnordisk ordboksanteckning

Há-tíð

Tillbaka till bokstav H
Definitioner

Definitioner

1 Definitioner

1 há-tíð

f. [Germ. hochzeit; Dan. höjtid], a ‘high-tide,’ a high day, festival, Bs. i. 38, passim, Nj. 157, Fms. xi. 425, K. Á. 164: proverb., hátíð er til heilla bezt, Ld. 176 (Fms. ii. 39): very freq. esp. in eccl. sense, Jóla-h., Páska-h., Hvítasunnu-h., fæðingar-h.; Í dag þá hátíð höldum vér, Hólabók.
Liknande ord

Liknande ord

Runskrift

Runskrift

há-tíð

Möjlig runskrift i yngre futhark

Runtexten ovan representerar det fornnordiska ordet "há-tíð" som det kan visas i runinskrifter från vikingatiden (ca. 800-1100 e.Kr.).

Använda förkortningar

Använda förkortningar

Vanliga förkortningar

ch
chapter.
Dan
Danish.
Dan.
Danish.
eccl
ecclesiastical.
eccl.
ecclesiastical.
esp
especially.
esp.
especially.
f.
feminine.
freq
frequent, frequently.
freq.
frequent, frequently.
Germ
German.
Germ.
German.
id
idem, referring to the passage quoted or to the translation
l.
Linnæus.
m.
masculine.
n.
neuter.
p.
page.
proverb.
proverbially.

Verk & Författare

Bs.
Biskupa Sögur. (D. III.)
Fms.
Fornmanna Sögur. (E. I.)
K. Á.
Kristinn-réttr Árna biskups. (B. III.)
Ld.
Laxdæla Saga. (D. II.)
Nj.
Njála. (D. II.)

Visa alla källor →