Tylft

Fornnordisk Ordbok - tylft

Betydelsen av det fornnordiska ordet "tylft"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

tylft
or tylpt, f. [tólf], a number of twelve, a ‘duo-decade,’ dozen, a body of twelve, Eg. 341, Nj. 150, Fms. viii. 140, Hkr. ii. 398; fernar tylftir, þrennar tylftir, of the courts, Nj. 150, 244, Grág. i. 4, 72 (twelve being a holy number): of the sea, tylft, twelve miles, Landn. 25, Rb. 482, Bs. ii. 5. tylftar-eiðr, -kviðr, -kvöð (see eiðr, kviðr, kvöð), Gþl. 121, 547, Js. 30, K. Þ. K. 168, Landn. 89.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᛏᚢᛚᚠᛏ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Förkortningar som används:

f.
feminine.
l.
line.
n.
neuter.

Verk & författare citerade:

Bs.
Biskupa Sögur. (D. III.)
Eg.
Egils Saga. (D. II.)
Fms.
Fornmanna Sögur. (E. I.)
Grág.
Grágás. (B. I.)
Gþl.
Gulaþings-lög. (B. II.)
Hkr.
Heimskringla. (E. I.)
Js.
Járnsíða. (B. III.)
K. Þ. K.
Kristinn-réttr Þorláks ok Ketils = Kristinna-laga-þáttr. (B. I.)
Landn.
Landnáma. (D. I.)
Nj.
Njála. (D. II.)
Rb.
Rímbegla. (H. III.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back