Definitioner
Definitioner
1 brott-gangr
m. = brottganga.
2 brott-gangr
β. a law term, divorce, Ld. 134 (spelt brautgangr). brottgangs-sök, f. a divorce-case.
Runskrift
Runskrift
brott-gangr
Runtexten ovan representerar det fornnordiska ordet "brott-gangr" som det kan visas i runinskrifter från vikingatiden (ca. 800-1100 e.Kr.).