Gemla

Betydelsen av det fornnordiska ordet "gemla"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

gemla

u, f. a stump, worn out tooth, in the mouth of old people, Bjarn. 186; but also of teeth in the mouth of new-born babes, called skálda-gemlur, ‘poet-grinders,’ from the old saying that a child born with teeth will become a poët. Ísl. Þjóðs. ii. 5.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚴᛁᛘᛚᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar