Hörkull
Fornnordisk Ordbok - hörkull
Betydelsen av det fornnordiska ordet "hörkull" (eller hǫrkull)
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
- hörkull (hǫrkull)
- m. roughness; hann segir svá meðr hörðum hörkul, 732. 15; skal ek göra þeim mikinn hörkul, I will work them much annoyance, MS. 4. 16: noise, din, hófsk þá bardaginn með miklum hörkul, Karl. 289; mátti þá heyra mikinn gný ok ógurligan hörkul, 307; þeir heyrðu hörkul ok stór högg Frankismanna, 354: hence comes prob. the mod. hörgull, meaning dearth; það er mesti hörgull á því: as also in the phrase, spyrja e-n út í hörgul, or segja e-t út í hörgul, to ask or tell minutely.
Ortografi: Cleasby & Vigfussons bok använde bokstaven ö för att representera den ursprungliga fornnordiska vokalen ǫ. Därför kan hörkull vara mer korrekt skrivet som hǫrkull.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚼᚢᚱᚴᚢᛚᛚ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Förkortningar som används:
- l.
- line.
- m.
- masculine.
- mod.
- modern.
- prob.
- probably.
- S.
- Saga.
Verk & författare citerade:
- Karl.
- Karla-magnús Saga. (G. I.)