Ígull

Fornnordisk Ordbok - ígull

Betydelsen av det fornnordiska ordet "ígull"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

ígull
m. [Gr. εχινος; Lat. echinus; A. S. îl; Germ. igel], a sea-urchin, echinus esculentus, Eggert Itin. 612: also called ígul-ker, n. from its ball-formed shape. ígul-köttr, m. a hedgehog, Art.: a kind of war engine, SkS. 418.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᛁᚴᚢᛚᛚ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Förkortningar som används:

A. S.
Anglo-Saxon.
Germ.
German.
Gr.
Greek.
Lat.
Latin.
m.
masculine.
n.
neuter.
S.
Saga.

Verk & författare citerade:

Art.
Artus-kappa Sögur. (G. II.)
Itin.
Itinerarium or Travels of Eggert Ólafsson, 1772.
Sks.
Konungs Skugg-sjá. (H. II.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back