Definitioner
Definitioner
1 töf tǫf
f., gen. tafar, [tefja], a delay, hindrance; mikil töf; vera e-m til tafar, to be a hindrance to one. tafar-laust, n. adj. without delay.
Ortografi
Ortografi
Ordet "{$word}" kan också stavas som "{$older_form}" i gammal ortografi, där "ö" representeras som "ǫ".
Runskrift
Runskrift
töf
Runtexten ovan representerar det fornnordiska ordet "töf" som det kan visas i runinskrifter från vikingatiden (ca. 800-1100 e.Kr.).