Gýll

Fornnordisk Ordbok - gýll

Betydelsen av det fornnordiska ordet "gýll"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

gýll
m., or perhaps gíll, [gill, Ivar Aasen, akin to gjöll], a mock sun, parhelion, Scot. gow, conceived to be a wolf preceding the sun: when the sun is surrounded by mock suns he is said to be in ‘wolf-stress,’ úlfa-kreppa; the phenomenon is called gýla-ferð, f. ‘wolf-gang;’ cp. also the saying, sjaldan er gýll fyrir góðu nema úlfr eptir renni, a gill bodes no good unless followed by a wolf (a sign of weather), Ísl. Þjóðs. i. 658, 659.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚴᚢᛚᛚ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Förkortningar som används:

cp.
compare.
f.
feminine.
l.
line.
m.
masculine.
Scot.
Scottish.

Verk & författare citerade:

Ivar Aasen
Ivar Aasen’s Dictionary, 1850.
Ísl. Þjóðs.
Íslenzkar Þjóðsögur.
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back