1 lengja
1. d, [langr], to lengthen; var lengt nafn hans, there was added to his name, Fms. vi. 16; lengja líf sitt, i. 126; þarf eigi at lengja sögu um þat mál, it boots not to tell a long tale, xi. 9; lengja leið sína, Eg. 742; orð-lengja, to lengthen out words; hvat þarf þat lengja, what need to make a long story? Karl. 374, 427.
                        2 lengja
II. impers. to lengthen, esp. of days and seasons; um vetrinn er daga lengdi, Hrafn. 30; nótt (acc.) lengir.
                        3 lengja
III. reflex., e-m lengisk, to long after; sem þessir tveir vetr vóru liðnir þá þótti Jósaphat lengjask mjök, Barl. 198.
                        4 lengja
2. u, f. an oblong piece, Skíða R. 27; bak-lengja, q. v.