Kefla

Fornnordisk Ordbok - kefla

Betydelsen av det fornnordiska ordet "kefla"

Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:

Fornnordiskt ord kefla kan betyda:kefla

kefla
ð, to gag a lamb, so as to prevent its sucking; sagði at lömbunum væri tregast um átið fyrst er þau eru nýkefld, Eb. 244.
kefla
II. to mangle; kefla þvátt, to mangle linen, freq. in mod. usage; ‘þar vartú at er maðr kefldi þvátt’ is prob. the true reading of the corrupt passage ‘er feaðr kleði þvátt’ in Skálda 162 (Thorodd); the MS. prob. had kelþi = kelfði (as the word is sounded), and aþr, which two words the transcriber mistook for kleþi and peaþr.

Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚴᛁᚠᛚᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar

Förkortningar som används:

freq.
frequent, frequently.
mod.
modern.
prob.
probably.
S.
Saga.

Verk & författare citerade:

Eb.
Eyrbyggja Saga. (D. II.)
Skálda
Skálda. (H. I.)
➞ Se alla verk som citeras i ordboken

Back