Kefla
Fornnordisk Ordbok - kefla
Betydelsen av det fornnordiska ordet "kefla"
Enligt Cleasby & Vigfussons fornnordisk-engelska ordbok:
Fornnordiskt ord kefla kan betyda:kefla
- kefla
- ð, to gag a lamb, so as to prevent its sucking; sagði at lömbunum væri tregast um átið fyrst er þau eru nýkefld, Eb. 244.
- kefla
- II. to mangle; kefla þvátt, to mangle linen, freq. in mod. usage; ‘þar vartú at er maðr kefldi þvátt’ is prob. the true reading of the corrupt passage ‘er feaðr kleði þvátt’ in Skálda 162 (Thorodd); the MS. prob. had kelþi = kelfði (as the word is sounded), and aþr, which two words the transcriber mistook for kleþi and peaþr.
Möjlig runinskrift i yngre futhark:ᚴᛁᚠᛚᛅ
Yngre futhark-runor användes från 800- till 1200-talet i Skandinavien och deras utländska bosättningar
Förkortningar som används:
- freq.
- frequent, frequently.
- mod.
- modern.
- prob.
- probably.
- S.
- Saga.
Verk & författare citerade:
- Eb.
- Eyrbyggja Saga. (D. II.)
- Skálda
- Skálda. (H. I.)